fyller jag denna blogg med ord för intresserade ögon. Det kan vara tankar, idéer, skitsnack, eller bara ord. Hur som helst, den nyfikne blir nöjd och underhållen av ett fåtal rader.
Nu kom det sig så att den (inte längre så) unge herr Ason gick i tankar. Dessa tankar, skulle det senare visa sig, hade en stor inverkan på flera andra personers tankar, vilka i sin tur påverkade andra människor, och så vidare tills dess att mina små funderingar flaxade runt halva jordklotet likt en flyttfågel om senhösten. Föga hade jag väl anat att dessa impulser skulle ha sådan inverkan på andra människor, men accepterade snabbt denna nya sanning och försökte göra det bästa av situationen. Så, precis i enlighet med gubbpraxis tog jag mig en pipa sittandes i en sån där tjärdoftandes träeka utan åror, blev till världens minsta man, kröp in i arselet och försvann.
En karamell är bara en karamell så länge den går att suga på.