Många timmar av liv och lust har förbytts till evig vila. I regn och bitande vindar har du idag lagts i graven tillsammans med din maka och älskade. Du lämnar fina, fina minnen! Så som mina minnen är av dig, så vill jag också minnas 
Jag älskar er, min farmor och farfar! Själar må gå men minnen finns kvar.
I tisdags kväll kl 19.30 var jag på yoga på gymet på andra sidan gatan. Killen som höll i passet var tydligen amerikan och bröt därav något på amerikansk engelska.
Jag lovar och svär att killen lät mer eller mindre som Mike! Rösten var liknande och brytningen var ungefär som Mike brukar låta när han precis kommit till Sverige och fortfarande har amerikanska vibbar i talet
Mike: It didn’t feel right! I could not picture you in that position, yet I kept hearing your voice. Awkward
Det ska bli kul med jul!
Jag blir ledig från och med den 22 december
hoppas jag remember
att köpa nåt fint till mina kära.
Kanske något de kan bära,
som ett halsband eller två,
ja nåt ska jag väl hitta på.
Äta julbord med mina vänner
i år är det visst ok att ta med alla man känner.
Hur som helst ska jag bära min fana som en man
och äta så mycket jag bara kan,
för att sedan banta ner min kropp
så att jag åter till sommaren kan se min snopp.
För jag vill ju inte flyta på vatten
utan kunna simma under och hitta skatten.
Aja, snart är det i alla fall jul.
Det ska bli kul!
Well, it's shit... that's right, shit!
Consider:
You can get shit-faced, be shit-out-of-luck, or have shit for
brains.
With a little effort, you can get your shit together, find a place
for your shit, or be asked to shit or get off the pot.
You can smoke shit, buy shit, sell shit, lose shit, find shit,
forget shit, and tell others to eat shit.
Some people know their shit, while others can't tell the difference
between shit and shineola.
There are lucky shits, dumb shits, and crazy shits.
There is bullshit, horseshit, and chicken shit.
You can throw shit, sling shit, catch shit, shoot the shit, or duck
when the shit hits the fan.
You can give a shit or serve shit on a shingle.
You can find yourself in deep shit or be happier than a pig in shit.
Some days are colder than shit, some days are hotter than shit, and
some days are just plain shitty.
Some music sounds like shit, things can look like shit, and there
are times when you feel like shit.
You can have too much shit, not enough shit, the right shit, the
wrong shit or a lot of weird shit.
You can carry shit, have a mountain of shit, or find yourself up
shit creek without a paddle.
Sometimes everything you touch turns to shit and other times you
fall in a bucket of shit and come out smelling like a rose.
When you stop to consider all the facts, it's the basic building
block of the English language.
And remember, once you know your shit, you don't need to know
anything else!!
You could pass this along, if you give a shit; or not do so if you
don't give a shit!
Well Shit, it's time for me to go. Just wanted you to know that I
do give a shit and hope you had a nice day, without a bunch of shit. But, if
you happened to catch a load of shit from some shit-head..........
Well, Shit Happens!!!
I torsdags trodde jag allvarligt att jag skulle bli sinnessjuk, kroppen var extremt orolig och jag fick för mig att jag aldrig känt så här förut.
Jag hade en jävla massa överskottsenergi och försökte förklara mitt sinnestillstånd med att jag hade suttit inne alldeles för länge. Det kändes som om jag skulle kollapsa vilken sekund som helst. Jag och Ingela tog en promenad runt Tisken (en lagom lång och trevlig sträcka), men oron i kroppen avtog inte.
Nästa dag, fredag, åkte jag till avesta för att jobba em-skiftet. Den konstiga känslan i kroppen var som bortblåst... ända tills på kvällen.
Jag kände mig helt borta i skallen stundtals, vilket inte kändes speciellt kul när man körde travers med ca 50 ton i lasten. När jag kom hem tog jag tempen - mycket riktigt, 38 grader. Jag hade alltså feber! Undra på att man blir lite vimsig.
På lördagen när jag vaknade hade temeraturen i kroppen ökat till omkring 40 grader. Jag har frusit och svettats och varit vaken i stort sett hela natten. Fy fan! Så här dålig har jag inte varit på säkert 10 år!
It's sad to say it happened, it happened fast, shit happens!
Jag och Ingela spenderade natten till igår på akuten i Falun. Vi låg inne för obeservation och fick kortisonspray och tabletter. Vad är det som har hänt egentligen?
Lägenheten var vid 22-tiden igår rökfylld till hälften, man kunde inte andas, ögonen sved så det sprutade tårar.
Det låter fruktansvärt, eller hur!
I själva verket är det skrattretande: Minuten innan lägenheten blev rökfylld så hade jag nämligen satt på en kastrull på spisen, i kastrullens botten låg det rapsolja. Jag hade tänkt poppa popcorn. Som vanligt hade jag lagt i några popcorn i oljan för att höra när det var dags att lägga i resten. Jag väntade en kort stund, började sedan fundera varför jag inte hört nåt pop än. Gick ut i köket och ser att det bolmar av bara helv*te, och röken sprider sig snabbt (observera att det bara gått någon enstaka minut sedan jag slog på värmen)!
Man blir ju nervös som fan av all rök och det är omöjligt att andas i köket, röken är i alla fall inte svart utan vit så det har inte brunnit och röken borde sålunda inte vara giftig, men man vet ju aldrig.
Hur som helst, vi öppnar balkongdörren och två fönster för att försöka vädra ur så snabbt som möjligt, men det stinker raps av bara helv*te!
Efter det lämnar vi lägenheten för att hämta frisk luft, kommer på att vi kanske borde ringa brandkåren och höra om det är någon fara med röken som uppkom, men får inget svar. Det känns lite larvigt att ringa SOS för en sån skitsak också. Vi beslutar oss ändå för att gå till sjukhuset och höra efter om de tror att det är någon fara.
Vi anländer på akuten ca. 22.45 efter en promenad på ca 600 meter (skönt att bo nära). Vi hade inte direkt räknat med att vara där speciellt länge men det slutar i alla fall med att vi får vara kvar för observation till kl 05.30 på morgonen.
Som en parantes här måste jag bara säga att vi fick ett väldigt bra bemötande på lasarettet. Vi fick ett rum direkt vi kom dit och de tog en del prover och så. Alla var trevliga och snälla. Jag tror de tyckte att vår historia var ganska rolig, för de flesta sköterskor och läkare sa nåt i stil med "ni skulle poppa popcorn hörde jag" med ett fniss när de kom in på rummet.
Aja, vi kom i alla fall hem på morgonkvisten och röklukten var väl kanske borta men det luktar fortfarande raps i köket :)
Det känns lite sopigt! Samtidigt fick man ett varnande finger, för tänkt hur fort det här gick och hur svårt det var att andas av bara den här röken. Tänk då hur det skulle vara om det började brinna när man ligger och sover! Fy fan vad hemskt! Det rövigaste med hela historian är att brandvarnaren inte gjorde ett enda litet ljud ifrån sig trots att det rykte på rätt så rejält, den borde fan vara mer känslig!
Man kan i alla fall skratta den här gången :)
Nu har det hänt ännu en gång!
Jag vaknar och finner mig i en bekant situation, sittandes på den stoljävel som förra gången drog ner mig i fördärvet. Stolen som är designad för att man på nåt sätt skall känna sig bekväm i en situation som egentligen smakar bajs. En jävla bekväm stol med andra ord!
Det verkar som om jag gjort det här förut?!
Det har jag också, jag har suttit här i dagar, veckor, månader, till och med år! Förbannade skitstol! Du drar ned mig i skithålsdjungeln. I dig blir hela livet slentrian.
För trött för att gå ur sängen, för slö för att gå ut ur huset, ingen lust till att ringa någon, ingen motivation. Bara en känsla av att allt är skittråkigt och en brinnande lust för att hitta på något annat, men ingen ork, ingenting!
Skift på skift, visst ledig några dar men ingen ork att hitta på nåt, skift på skift.
Men vänta! En ljusglimt - skiten tar slut vid Jul! HalleJulah!
To me winter equals a slow death!
Although, I like snowboarding I f*cking hate the cold. Yesterday I was standing at the bus station, waiting for the bus to Falun (yes, I had to take the bus since I haven’t got the required set of weels for my automobile). Anyway, I waited 15 minutes, freezing like a motherf*cka from hell, but no bus showed so I waited another 15 and another and another. After 2 hours, in a pair of Converse Allstars and with balls unpleasently small, I threw in the towel and called my sister for a ride back to my parent’s house. I lost my pride yesterday! Thank you all personnel at Swebus Express - you bastards!
For your notice: The text above is written in English and not Swedish. If You, for any reason, would like this text translated into Swedish just let me know!
