Paret Popcorn

It's sad to say it happened, it happened fast, shit happens!

Jag och Ingela spenderade natten till igår på akuten i Falun. Vi låg inne för obeservation och fick kortisonspray och tabletter. Vad är det som har hänt egentligen?

Lägenheten var vid 22-tiden igår rökfylld till hälften, man kunde inte andas, ögonen sved så det sprutade tårar.

Det låter fruktansvärt, eller hur!

I själva verket är det skrattretande: Minuten innan lägenheten blev rökfylld så hade jag nämligen satt på en kastrull på spisen, i kastrullens botten låg det rapsolja. Jag hade tänkt poppa popcorn. Som vanligt hade jag lagt i några popcorn i oljan för att höra när det var dags att lägga i resten. Jag väntade en kort stund, började sedan fundera varför jag inte hört nåt pop än. Gick ut i köket och ser att det bolmar av bara helv*te, och röken sprider sig snabbt (observera att det bara gått någon enstaka minut sedan jag slog på värmen)!

Man blir ju nervös som fan av all rök och det är omöjligt att andas i köket, röken är i alla fall inte svart utan vit så det har inte brunnit och röken borde sålunda inte vara giftig, men man vet ju aldrig.

Hur som helst, vi öppnar balkongdörren och två fönster för att försöka vädra ur så snabbt som möjligt, men det stinker raps av bara helv*te!

Efter det lämnar vi lägenheten för att hämta frisk luft, kommer på att vi kanske borde ringa brandkåren och höra om det är någon fara med röken som uppkom, men får inget svar. Det känns lite larvigt att ringa SOS för en sån skitsak också. Vi beslutar oss ändå för att gå till sjukhuset och höra efter om de tror att det är någon fara.

Vi anländer på akuten ca. 22.45 efter en promenad på ca 600 meter (skönt att bo nära). Vi hade inte direkt räknat med att vara där speciellt länge men det slutar i alla fall med att vi får vara kvar för observation till kl 05.30 på morgonen.

Som en parantes här måste jag bara säga att vi fick ett väldigt bra bemötande på lasarettet. Vi fick ett rum direkt vi kom dit och de tog en del prover och så. Alla var trevliga och snälla. Jag tror de tyckte att vår historia var ganska rolig, för de flesta sköterskor och läkare sa nåt i stil med "ni skulle poppa popcorn hörde jag" med ett fniss när de kom in på rummet.

Aja, vi kom i alla fall hem på morgonkvisten och röklukten var väl kanske borta men det luktar fortfarande raps i köket :)

Det känns lite sopigt! Samtidigt fick man ett varnande finger, för tänkt hur fort det här gick och hur svårt det var att andas av bara den här röken. Tänk då hur det skulle vara om det började brinna när man ligger och sover! Fy fan vad hemskt! Det rövigaste med hela historian är att brandvarnaren inte gjorde ett enda litet ljud ifrån sig trots att det rykte på rätt så rejält, den borde fan vara mer känslig!

Man kan i alla fall skratta den här gången :)