I torsdags trodde jag allvarligt att jag skulle bli sinnessjuk, kroppen var extremt orolig och jag fick för mig att jag aldrig känt så här förut.
Jag hade en jävla massa överskottsenergi och försökte förklara mitt sinnestillstånd med att jag hade suttit inne alldeles för länge. Det kändes som om jag skulle kollapsa vilken sekund som helst. Jag och Ingela tog en promenad runt Tisken (en lagom lång och trevlig sträcka), men oron i kroppen avtog inte.
Nästa dag, fredag, åkte jag till avesta för att jobba em-skiftet. Den konstiga känslan i kroppen var som bortblåst... ända tills på kvällen.
Jag kände mig helt borta i skallen stundtals, vilket inte kändes speciellt kul när man körde travers med ca 50 ton i lasten. När jag kom hem tog jag tempen - mycket riktigt, 38 grader. Jag hade alltså feber! Undra på att man blir lite vimsig.
På lördagen när jag vaknade hade temeraturen i kroppen ökat till omkring 40 grader. Jag har frusit och svettats och varit vaken i stort sett hela natten. Fy fan! Så här dålig har jag inte varit på säkert 10 år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar